Som ni märker så har jag inte fått nog av äpplen. När de svenska äpplena försvinner ur butiken i mars/april, så slutar vi helt köpa äpplen. För mig är äpplen som Granny Smith och Royal Gala inte riktiga äpplen. Smaken är näst intill obefintlig. Smakar de något så är det oftast endast lite ynka sött eller ynka surt. Varje äpple ser ut som ur en reklambroschyr - exakt lika stora, helt felfria och de blänker så att man nästa kan spegla sig i dem. Jag undrar verkligen hur man producerar dessa äpplen!
Men nu finns det gott om urval av de svenska fina sorterna i de vanliga mataffärerna, så jag har köpt några av varje sort och hela familjen har fått vara med och provsmaka och betygsätta.
Betygsättningen är satt i jämförelse med "plastäpplena", som säljs i butik året om. De får betyget 1. Betygsättningen är högst subjektiv och visar familjens snittbetyg. Det är 7-åringen som har skrivit de fina namnlapparna.
1 (oätligt)
2 (tråkig)
3 (gott, men inte tillräckligt gott)
4 (denna kan vi tänka oss äta igen)
5 (perfekt smak)
ELISE - fast kött, lite vattnig, ingen stark smak, men lite sur och lite söt. Tråkigt skal. (3)
GLOSTER - fast kött, vackert gul/rött skal, ingen stark smak, men lite sur och lite söt. (4,5)
SIGE TILLISCH - glansigt och klistrigt skal, mjöligt, vitt kött, smaklös. (1,5)
AROMA - mjöligt kött, frisk smak, saftig, mest syra, mindre sötma. (4)
COX ORANGE - grön/brunt skal, fast kött, svag smak. (3)
INGRID MARIE - mjöligt kött, härligt skal, aromatisk, perfekt balans mellan sötma/syra. (4,5)
Jag inser att butiksäpplen inte direkt har blivit varsamt behandlade och att smaken kanske försvunnit en del i hanteringen. Men har man inga egna äpplen får man njuta av vad affärena har att erbjuda. Jag tycker det var ganska duktigt av Ica att erbjuda ett så stor sortiment.
