söndag 25 maj 2014

Färdbröd - Västerbotten

Här kommer ett riktigt gott bröd från Västerbotten. Detta brödet hade säljägarna med sig ut på sin färd. Ett av bröden var Färdpundet - det tjocka brödet, och ovanpå la man tunnbrödet - Färdkakorna, gjorda på samma deg. Kryddningen är perfekt och ungarna smaskade gladeligen i sig detta med hemmagjord färskost på. Receptet kommer från ett utskick från Västerbottens läns hembygdsförening 1974.

Färdbröd - 2 tjocka kakor, eller 12 tunnbröd

Skållning
250 g vetemjöl
250 g rågmjöl
5 dl vatten

Degen
3 g jäst
200 g vatten
160 g vetemjöl
10 g salt

Kryddning
400 g vetemjöl
75 g sirap
3 g pomerans
3 g brödkryddor (fänkål & anis)

Börja med att hetta upp vattnet och skålla vetemjöl och rågmjöl. Rör med en slev och forma en stor ojämn klump. Täck med plastfolie och låt stå 5 timmar.

Rör ut jästen med vattnet, tillsätt vetemjöl och salt och häll detta över den skållade degklumpen. Knåda ihop till en ganska kladdig deg. Låt nu jäsa ca 8 timmar.

Tillsätt kryddorna och resten av vetemjölet. Knåda ihop och låt jäsa 1 timma.

Dela degen på hälften. Forma en tjock kaka om ca 20 cm i diameter. Nagga denna (jag glömde detta så min kaka blev helt uppblåst som ett pitabröd.

Andra halvan av degen delas i 6 delar, forma tunnbröd om 20 cm i diameter. Kör över dem med kruskavel.

Färdpundet gräddas på 250°C i 20-25 minuter.

Tunnbröden gräddas på 250°C i 10 minuter.

Färdkaka eller färdpund. Beskrivning efter Emmy Hammarström, Obbola. Brödet har fått sitt namn av att det ingick som viktig beståndsdel i säljägarens matsäck under "färden", vårvinterns långfärdsjakt på Kvarkens isar. 
Det mjuka färdbrödet bakades av rågsikt. På mjölet hälldes kokhett vatten och arbetades till en tjock deg. Denna lindades in med fäll, filtar, täcke, kudde eller liknande, så att degen höll värmen. Så skulle den stå i 5 timmar. Då man sedan tog fram degen hade den blivit lös som gröt eller lösare. Tråget med degen sattes i förstugan för att svalna och sedan kunde mer rågsikt och jästen blandas ner till en kraftig deg. Denna fick sedan stå och jäsa hela natten. Också nu lindades den om, men inte med så många lager som tidigare, kall fick den dock inte bli. På morgonen blandades brödkryddor, sirap och pomeransskal ner samt ytterligare mjöl. Den fick sedan jäsa en stund igen innan den bakades ut. Den förste kakan bakades på 8 1/2 kg (= i pund) deg till en enda stor bulle. Det är denna kaka som givit brödet och pundbågen dess namn. Den utbakade kakan fick jäsa en stund igen innan den gräddades. Därefter bakades ytterligare 3 kakor med samma diameter, men tunnare. Under gräddningen täcktes ugnsöppningen med en "täppa" av trä för att man skulle få upp värmen ordentligt.
Då säljägarna skulle packa sitt pund brukade de samlas för att "rem punden". På ena pund-bågen som bestod av ett träband med vidjor flätade inuti lades ett lakan närmast bröden. I botten lades det stora pundbrödet, över detta de tre mindre kakorna och ovanpå dem två lager med ojäst tunnbröd som var vikt i 8 delar så att man sammanlagt hade med sig 16 tunnbröd. Sedan lakanet vikts omkring brödet lades den andra pundbågen över och surrades fast. Utanpå svepte man mjuka beredda kalv- och sälskinn och ytterst (ibland) en bit presenning. När säljägarna slog läger grävde de ner pundet med bröd i snön och hämtade sedan fram ransoner av bröd som man fyllde de laggade färdbyttorna med. Detta kallades "byttfyll". De mindre bröden användes som färdkost i matsäcken under dagsturerna. Tunnbrödet användes att doppa i kött-spadet man fick då man kokade sällever och sälkött. I färdbyttan hade säljägaren med sig salt fläsk och smör.