Hemmagjord deodorant

Innan sommaren fick jag för mig att göra egengjord deodorant. De deodoranter som säljs på marknaden innehåller oftast aluminium, vilket är cancerframkallande. Allt för att hålla svetten borta, men till vilket pris?

De flesta recept för hemmagjord deo innahåller kokosfett och då jag hade sheasmör i överskott hemma, bytte jag ut kokosfettet till detta. Sheasmör skall vara mycket bra för huden, särskilt om man är en riktig torris. Jag har spenderat sommaren med att utvärdera deodoranten med följande kriterier i åtanke:

Luktar jag illa?
Håller deodoranten svettningen borta?
Blir mina vita skjortor gula i armhålan?
Blir mina svarta skjortor mjöliga i armhålan?

Svaret på första frågan är att svettdoften hålls borta åtminstone under arbetstiden, vilket är good enough för mig. Men att hålla svettningen borta är den sämre på, särskilt på ett varmt kontor. De vita skjortorna gulnar något i armhålorna, men de svarta ser jag inga besvär med. Jag känner att jag trots dessa små problem kommer fortsätta använda den hemmagjorda deon, inte minst av hälsoskäl. Det enda jag nu stör mig på är att jag måste använda fingrarna för att applicera krämen under armen. Originalreceptet har jag hittat här.

Deodorant med sheasmör

50 g sheasmör/kokosfett
25 ml mandelolja
15 g bikarbonat
15 g potatismjöl
10 droppar valfri eterisk olja

Smält ihop sheasmöret med mandeloljan i ett vattenbad. Låt inte blandningen bli för varm. Man smälter detta på sjudande vatten. Vispa ner bikarbonat och potatismjöl och droppa i eterisk olja (jag använder lavendel). Ställ skålen i ett kallt vattenbad och vispa med visp tills krämen har ljusnat ordentligt. Vispar du inte konstant kan krämen bli grynig. Så fort krämen har uppnått rumstemperatur, kan du sluta vispa. Häll upp den i en burk, eller gammal deostick. Krämen kommer hårdna ytterligare.

Ljusugnsbröd - Västerbotten

Det är dags för det sista brödet från Västerbotten innan jag ger mig av till Ångermanland. Det hårda tunnbrödet kallas för ljusugnsbröd i norra Västerbotten. Brödet skjuts in i ugnen när den har ljusnat, dvs. när veden glöder som mest och ugnen är som varmast. Ursprungligen bakades brödet på rågsikt och kornmjöl, men i min version nedan blir det rågsikt med vetemjöl.

Ljusugnsbröd - 8 plåtar

10 g jäst
500 g vatten
220 g mjölk
600 g vetemjöl
600 g rågsikt (av 100% råg)
25 g salt

Rör ut jästen i lite ljummen mjölk. Tillsätt resten av vätskan. Vänd ner salt och mjöl och knåda till en jämn smet. Låt jäsa 1-1½ timma.

Mjöla bakbordet ordentligt, gärna med kornmjöl om du har. Dela degen i åtta delar och kavla ut varje del stor som en plåt. Rulla över med kruskavel och lägg på plåt. Grädda brödet på 250°C i 5-7 minuter. Vakta noga så att det inte bränns. Låt svalna på galler, eller duk.

Hela bröd kan man bryta i bitar, eller så sporrar man ut bitar innan man gräddar brödet och får på så sätt portionsstora bröd.

Textutdrag ur Västerbottens hembygdsförening del 4 från 1971:
Kakubröd eller ljusugnsbröd Detta var ett blandbröd på råg- och kornmjöl. Det uppges i Skelleftetrakten ha börjat bakas först omkr. 1920. Degen stöptes kvällen före baket på rågsikt och varmt vatten i "stöpkistan". Jäst tillsattes. Om morgonen togs deg ur stöpkistan i stöptråget och korn - eller senare vete - arbetades in. Stöpan fick stå och jäsa medan man gjorde ett tunnbrödsbak. Kakubrödet bakades ut till samma storlek som tunnbrödet, kavlades med s. k. kakukavel som var refflad. Gräddningen gjordes på samma sätt som då man gjorde tunnbröd,men då kakubrödet togs ut ur ugnen veks det en gång. Efter avslutat bak på kvällen värmdes kakubrödet i ugnen, "bräcktes", varefter det veks en gång till. Det fick ligga och torka i bakustugan innan det bars ut till stolpboden, där det förvarades i en sluten tunna eller en lår. Brödet fick inte ligga öppet utsatt för luft och ljus, smaken försämrades då. Denna beskrivning har lämnats av Jenny Grönlund, Ersmark, Skellefteå.

Dadlar i sockerlag

Det har blivit dadel dags. Hittade färska dadlar hos en frukt och grönsakshandlare, som har mycket utländska varor. Så här råa dadlar går inte att äta rätt upp och ner. Genom att förädla dem - koka dem i sockerlag, blir de mjuka och ljuvliga, perfekt att hälla över några kulor vaniljglass.

Dadlar i sockerlag - ca 1 liter

750 g råa dadlar
750 g socker
750 g vatten
1 citron

Lägg dadlarna i vatten och koka 30 minuter tills de har mjuknat. Häll av vattnet och häll på kallt vatten. Så fort de har svalnat så pass mycket att du kan hantera dem är det dags för nästa steg.

Skala dadlarna med en litengrönsakskniv, ev. kan en potatisskalare funka. Ta ur kärnan och halvera dem.

Väg upp socker och vatten och rör om till sockret har löst sig. Vänd ner dadlarna. Skär tunna skivor av citronskalet och vänd ner i grytan. Pressa i citronsaften. Låt koka tills sockerlagen mäter 104°C. Häll upp dadlarna i glasburkar (som du tidigare har diskat ur och låtit stå i ugnen på 100°C i minst 30 min) och sätter locket på (som också har diskats och fått stå i ugnen bredvid sin glasburk). Låt nu burkarna stå och svalna och förvara sedan svalt.

Torkad Stensopp - Karl Johans pasta

I år är det ett riktigt Karl Johan år. Det fullkomligt dräller av svampen i våra skogar, tack vare regnet som kom nu efter den varma sommaren. En släkting till mig har plockat så mycket svamp att hon nu säljer till en restaurang. Tydligen får man hela 700 kr kilot för torkad KJ och 50 kr för färsk KJ.

Efter att du rensat svampen är det bara att skiva den och torka på ett bakplåtspapper, om du inte har en svamptork. Det skall vara max 50°C varmt i svamptorken, men jag försöker hålla mig till raw-food rådet på 42°C. Även om det går fortare att torka på hög värme, så blir svampen inte lika brun efter torkning på lägre värme och både doftar bättre och ser aptitligare ut.

Så har du inte varit i skogen än, så är det bara att ge sig ut och samla förnödenheter inför den kommande vintern.

Så vad hittar vi på att laga med Stensoppen då? Jag har sparat några färska exemplar, som jag skivar, steker i smör ihop med lite hackad lök och skivad bacon. Detta serverar jag till pasta med ostsås. Väldigt gott!

Karl Johans pasta - 4-6 port

8 st små stensoppar
1 gul lök
1 paket bacon

Ostsås
50 g smör
2 msk vetemjöl
1 dl mjölk
2 dl buljong
5 dl grädde
salt
peppar
3 nävar riven ost

Skiva stensopparna och stek dem knapriga i lite smör. Ta bort den från spisen. Stek den hackade löken i lite smör, tills den är mjuk och glansig. Tillsätt bacon, som du skivat i mindre bitar. Låt köttet brynas.

Smält smöret till ostsåsen. Vänd ner mjölet och vispa. Låt det puttra på låg värme i ett par minuter. Tillsätt mjölk och buljong (går även bra att använda endast mjölk), samt grädde. Salta och peppra. Låt såsen sjuda tills den tjocknar något. Vänd ner den rivna osten, se till att minst en av nävarna ost är en starkare variant, så du får lite karaktär på såsen.

Koka upp spaghetti, eller tagliatelle till 4-6 personer. Häll såsen över den kokta pastan och strö över de stekta ingredienserna. Servera omgående.

Morotskaka

Många drar sig för att laga gamla klassiker, kanske av rädsla för att bli kallade för omoderna. Jag vill gärna hålla fast vid de klassikerna som var riktigt goda och kalla dem för tidslösa. Morotskakan är en av dem. I den här versionen finns det lite nötter. Tål du inte nötter, är det bara att hoppa över.

Morotskaka - 20 bitar

3 ägg

300 g socker

175 g rapsolja

5 g salt

400 g morötter (ca 3 st)

100 g valnötter/pecannötter

225 g vetemjöl

15 g bakpulver

Frosting

300 g naturell färskost
100 g florsocker
½ citron, saften

Dekor
20 pecannötter

Vispa ägg och socker fluffigt. Häll i rapsolja (som du kan byta ut mot annan neutral olja, men inte solrosolja) och vispa. Morötterna har du skalat och finrivit. Nötterna har du grovhackat, eller finhackad (vad du nu föredrar). Vänd ner både morötter och nötter, samt salt och rör ihop. Vänd ihop mjöl och bakpulver och vispa ner detta i smeten.

Jag använder en form om 35x26 cm, som jag täcker med ett bakplåtspapper, så att även sidorna skyddas. Häll ner smeten i formen och grädda på 175°C i ca 35 minuter. Låt kakan svalna helt innan du fortsätter.

För frostingen vispar du ihop färskost med florsocker och citronsaft. Bred frostingen över kakan. Skär 20 bitar och dekorera varje bit med en valnöt, eller pecannöt.

Enjoy!

Spätzle

Idag vill jag presentera ett alldeles speciellt litet tillbehör till maten, nämligen tyska spätzle. Visst är det gott med hemmagjord pasta, men visst tar det tid att göra? Degen skall knådas stenhård, vila 30 min och så strös det mjöl över hela köket och så skall det knådas och vevas och formas och skäras och torkas...slutligen frågar man sig om det var värt besväret. Kanske en regnig dag.

Spätzle är hemmagjord pasta som man kan göra blixtsnabbt. Degen slabbas ihop till en kletig massa, som man sedan pressar ner i kokande vatten. Jag har fixat en spätzle-"maker" från tyskland, men det går ypperligt bra att använda en potatispress. Huvudsaken är att du har något med många hål, som du kan pressa degen igenom.

Spätzle (ca 4 port)

2 ägg
125 g vatten
5 g salt
250 g mjöl

Mixa ihop ägg, salt och vatten och vänd ner mjölet. Använd gärna en träslev och banka på tills den är slät och fin. Degen skall vara väldigt kletig och lös, men inte rinnig som pannkakssmet.

 Under tiden har du kokat upp vatten och salt i en 3 liters kastrull. Ta en slev deg och pressa ner den i det kokande vattnet. Så fort spätzle pastan har flutit upp (vilket tar 30-60 sek) så är det klart. Fortsätt med degen tills allt är kokt och klart.

Servera omgående till en god gulasch.

PS. Får du spätzle över så stek dem gärna i lite smör...det tycker mina ungar blir ännu godare.

Aprikossylt

Aprikossylt är en av de vanligaste sylttyperna vid Medelhavet. Får man tag på fina, köttiga aprikoser, som är lite för mjuka skall man verkligen passa på att göra aprikossylt. I det här receptet kokar man först upp sockret med vattnet tills det når en hög temperatur och lägger sist i frukten (tips från Jan Hedhs bok). Denna metod ger mer fruktsmak och förkortar koktiden.

Aprikossylt - ca 1,7 kg
½ liter vatten
1,2 kg socker
2 kg aprikoser

Blanda ihop vatten och socker och låt koka på högsta värme tills det uppnått 112-114°C.

Vänd ner de urkärnade och klyftade aprikoserna. Skala dem inte - helt onödigt! När syltmassan kokar upp kommer det skumma väldigt. Skumma av allt som samlas på ytan. Skummet innehåller en del orenheter och skummar man av ordentligt får man en sylt med lång hållbarhet.

Det tar någon timma att få rätt konsistens på sylten. Mät med en termometer. Temperaturen skall vara ca 104-105°C för att ha fått rätt konsistens. Så fort sylten är klar häller du upp den i glasburkar (som du tidigare har diskat ur och låtit stå i ugnen på 100°C i minst 30 min) och sätter locket på (som också har diskats och fått stå i ugnen bredvid sin glasburk). Låt nu burkarna stå och svalna och förvara sedan svalt.

Sylten kan tyckas lite rinnig, men efter ett par dagar i kylen har den fått rätt konsistens.