Här kommer ett riktigt gott bröd från Västerbotten. Detta brödet hade säljägarna med sig ut på sin färd. Ett av bröden var Färdpundet - det tjocka brödet, och ovanpå la man tunnbrödet - Färdkakorna, gjorda på samma deg. Kryddningen är perfekt och ungarna smaskade gladeligen i sig detta med hemmagjord
färskost på. Receptet kommer från ett utskick från Västerbottens läns hembygdsförening 1974.
Färdbröd - 2 tjocka kakor, eller 12 tunnbröd
Skållning
250 g vetemjöl
250 g rågmjöl
5 dl vatten
Degen
3 g jäst
200 g vatten
160 g vetemjöl
10 g salt
Kryddning
400 g vetemjöl
75 g sirap
3 g pomerans
3 g brödkryddor (fänkål & anis)
Börja med att hetta upp vattnet och skålla vetemjöl och rågmjöl. Rör med en slev och forma en stor ojämn klump. Täck med plastfolie och låt stå 5 timmar.
Rör ut jästen med vattnet, tillsätt vetemjöl och salt och häll detta över den skållade degklumpen. Knåda ihop till en ganska kladdig deg. Låt nu jäsa ca 8 timmar.
Tillsätt kryddorna och resten av vetemjölet. Knåda ihop och låt jäsa 1 timma.
Dela degen på hälften. Forma en tjock kaka om ca 20 cm i diameter. Nagga denna (jag glömde detta så min kaka blev helt uppblåst som ett pitabröd.
Andra halvan av degen delas i 6 delar, forma tunnbröd om 20 cm i diameter. Kör över dem med kruskavel.
Färdpundet gräddas på 250°C i 20-25 minuter.
Tunnbröden gräddas på 250°C i 10 minuter.
Färdkaka eller färdpund. Beskrivning efter Emmy Hammarström, Obbola. Brödet
har fått sitt namn av att det ingick som viktig beståndsdel i säljägarens
matsäck under "färden",
vårvinterns långfärdsjakt på Kvarkens isar.
Det
mjuka färdbrödet bakades av rågsikt. På mjölet hälldes kokhett vatten och
arbetades till en tjock deg. Denna lindades in med fäll, filtar, täcke, kudde
eller liknande, så att degen höll värmen. Så skulle den stå i 5 timmar. Då man
sedan tog fram degen hade den blivit lös som gröt eller lösare. Tråget med
degen sattes i förstugan för att svalna och sedan kunde mer rågsikt och jästen
blandas ner till en kraftig deg. Denna fick sedan stå och jäsa hela natten.
Också nu lindades den om, men inte med så många lager som tidigare, kall fick
den dock inte bli. På morgonen blandades brödkryddor, sirap och pomeransskal
ner samt ytterligare mjöl. Den fick sedan jäsa en stund igen innan den bakades
ut. Den förste kakan bakades på 8 1/2 kg (= i pund) deg till en enda stor bulle.
Det är denna kaka som givit brödet och pundbågen dess namn. Den utbakade kakan
fick jäsa en stund igen innan den gräddades. Därefter bakades ytterligare 3
kakor med samma diameter, men tunnare. Under gräddningen täcktes ugnsöppningen
med en "täppa" av trä för att man skulle få upp värmen ordentligt.
Då säljägarna skulle packa sitt
pund brukade de samlas för att "rem punden". På ena pund-bågen som
bestod av ett träband med vidjor flätade
inuti lades ett lakan närmast bröden. I botten lades det stora pundbrödet, över
detta de tre mindre kakorna och ovanpå dem två lager med ojäst tunnbröd som var
vikt i 8 delar så att man sammanlagt hade med sig 16 tunnbröd. Sedan lakanet
vikts omkring brödet lades den andra pundbågen över och surrades fast. Utanpå svepte
man mjuka beredda kalv- och sälskinn och ytterst (ibland) en bit presenning.
När säljägarna slog läger grävde de ner pundet med bröd i snön och hämtade
sedan fram ransoner av bröd som man fyllde de laggade färdbyttorna med. Detta
kallades "byttfyll". De mindre bröden användes som färdkost i matsäcken
under dagsturerna. Tunnbrödet användes att doppa i kött-spadet man fick då man
kokade sällever och sälkött. I färdbyttan hade säljägaren med sig salt fläsk
och smör.