Tunnbröd i stekpanna - Jämtland

Jag går i rask takt vidare till Jämtland, som har mattradtioner som heter duga. Jag har faktiskt så många recept att baka, att jag kommer uppehålla mig här alldeles för länge, eller så väljer jag helt enkelt ut några favoriter. Receptet har jag hittat här.

Tunnbröd i stekpanna - 16 bröd

10 g jäst
1 liter mjölk
100 g sirap
25 g salt
600 g vetemjöl
700 g siktad råg
100 g mjukt smör

Värm mjölken till ljummet och lös upp jästen i lite av den. Häll upp resten. Vänd ner sirap och salt och rör ut. Tillsätt mjölet och knåda till sist in det mjuka smöret tills degen är smidig och följsam. Jäs under bakduk i ca 1 timma. Dela degen i 16 bitar. Använd vetemjöl till kavlingen. Kavla kruskavel till ca 3-4 mm tjocka och runda kakor om 20 cm i diameter. Grädda i en torr stekpanna på medelvärme.

Trava kakorna på varandra och täck med bakduk så att de håller sig mjuka. Låt svalna och frys ner om du vill äta dem en annan dag.

Detta blev våra nya familjefavoriter.

Klådda - Norrbotten

Jag tar ett litet hopp bakåt i mitt Sverige bak. Receptet för Klådda har jag länge haft i min Ångermanlands hög av recept, men ursprunget för Klådda skall tydligen vara Kalix, vilket gör att brödet hör till Norrbottens landskap (info här och här). Därför kommer här nu receptet med lite korn i. Det gör stor skillnad, så ersätt helst inte. Originalreceptet är upphittat här.

Klådda - 14st

10 g jäst
½ l mjölk
20 g salt
120 g kornmjöl
600 g vetemjöl
50 g smör

Värm mjölken till ljummet och lös upp jästen i lite av den. Häll ner resten av mjölken. Vänd ner salt och rör ut. Tillsätt mjölet och knåda till sist in det mjuka smöret tills degen är smidig och följsam. Jäs under bakduk i ca 1 timma. Dela degen i 14 bitar. Använd vetemjöl till kavlingen. Kavla till en kaka ca 20 cm i diameter och sedan med kruskavel till ca 3-4 mm tjocka. Grädda i en torr stekpanna på medelvärme.

Trava kakorna på varandra och täck med bakduk så att de håller sig mjuka. Låt svalna och frys ner om du vill äta dem en annan dag.

Halvtjockkakor - Ångermanland

De här goda och fluffiga tunnbröden kommer från Kramfors området i Ångermanland. Har man riktigt bråttom är jäst-fria tunnbröd i stekpanna något av det snabbaste man kan trolla fram på ett nafs. Receptet har jag hittat här och modifierat det något.

Halvtjockkakor - ca 12 st


720 g rågsikt av 100% råg
2 tsk hjorthornssalt
15 g salt
1 tsk stött anis
½ liter filmjölk
1 dl ljus sirap

Blanda ihop rågsikten med hjorthornssaltet, salt och anis. Häll i filmjölk och sirap och knåda ihop till en jämn deg. Dela upp degen i 12 bitar på ett väl mjölat bakbord. Kavla ut varje bulle med kruskavel till ca 17-20 cm i diameter, ca 3 mm tjocka. Stek bröden i torr stekpanna. Gjutjärn, eller vanlig funkar lika bra. Tunnbröden fluffar upp sig bra i stekpannan. Trava bröden på varandra och linda in i duk. Låt svalna inlindade.

Hällakakor - Ångermanland

Jag bakar vidare i Ångermanland och turen har kommit till dessa kakor. Goda och sega och inte så stor skillnad från Sladdkakorna. Originalreceptet har jag hittat här och det vill att man smälter smöret, vilket jag aldrig gör i bröd. Knådar man in smöret får man ett mycket saftigare bröd. Jag gjorde som jag brukar och blev mycket nöjd. Jag har även minskat på jästen. En längre jäsning ger mer smak.

Hällakakor – 24 kakor

10 g jäst
750 g mjölk
15 g strösocker
10 g salt
1 kg rågsikt
100 g mjukt smör

Värm mjölken till ljummet och lös upp jästen i lite av den. Häll upp resten. Vänd ner socker och salt och rör ut. Tillsätt socker, salt och mjöl. Knåda ihop degen. Tillsätt det mjuka smöret och knåda in det ordentligt, tills degen är smidig och följsam. Jäs under bakduk i ca 1 timma. Dela degen i 24 bitar. Använd vetemjöl till kavlingen. Kavla med slät kavel till runda kakor om 20 cm i diameter och sedan med kruskavel. Grädda i en torr stekpanna på medelvärme.

Trava kakorna på varandra och täck med bakduk så att de håller sig mjuka. Låt svalna och frys ner om du vill äta dem en annan dag.

Sladdkaka - Ångermanland

Nu bakar jag vidare i de svenska landskapen och turen har kommit till Ångermanland. Här, liksom i andra delar av Norrland, är det tunnbröd som gäller. I Ångermanland kallas de sladdkakor och är lite sega i konsistensen. Jag blev mycket förtjust. Originalreceptet har jag hittat här och det är minskat både vätska och sötma från originalet.

Sladdkaka – 24 kakor

5 dl fil
75 g sirap
7 g salt
780 g rågsikt
10 g bikarbonat

Rör ut fil, sirap och salt i en skål. Vänd ihop rågsikt och bikarbonat innan du rör ut mjölet i resten av smeten. Dela degen i 24 bitar. 

Använd vetemjöl till kavlingen. Kavla med slät kavel till runda kakor om 15 cm i diameter och sedan med kruskavel. Grädda i en torr stekpanna på medelvärme. Trava kakorna på varandra och täck med bakduk så att de håller sig mjuka. Låt svalna och frys ner om du vill äta dem en annan dag.

Ljusugnsbröd - Västerbotten

Det är dags för det sista brödet från Västerbotten innan jag ger mig av till Ångermanland. Det hårda tunnbrödet kallas för ljusugnsbröd i norra Västerbotten. Brödet skjuts in i ugnen när den har ljusnat, dvs. när veden glöder som mest och ugnen är som varmast. Ursprungligen bakades brödet på rågsikt och kornmjöl, men i min version nedan blir det rågsikt med vetemjöl.

Ljusugnsbröd - 8 plåtar

10 g jäst
500 g vatten
220 g mjölk
600 g vetemjöl
600 g rågsikt (av 100% råg)
25 g salt

Rör ut jästen i lite ljummen mjölk. Tillsätt resten av vätskan. Vänd ner salt och mjöl och knåda till en jämn smet. Låt jäsa 1-1½ timma.

Mjöla bakbordet ordentligt, gärna med kornmjöl om du har. Dela degen i åtta delar och kavla ut varje del stor som en plåt. Rulla över med kruskavel och lägg på plåt. Grädda brödet på 250°C i 5-7 minuter. Vakta noga så att det inte bränns. Låt svalna på galler, eller duk.

Hela bröd kan man bryta i bitar, eller så sporrar man ut bitar innan man gräddar brödet och får på så sätt portionsstora bröd.

Textutdrag ur Västerbottens hembygdsförening del 4 från 1971:
Kakubröd eller ljusugnsbröd Detta var ett blandbröd på råg- och kornmjöl. Det uppges i Skelleftetrakten ha börjat bakas först omkr. 1920. Degen stöptes kvällen före baket på rågsikt och varmt vatten i "stöpkistan". Jäst tillsattes. Om morgonen togs deg ur stöpkistan i stöptråget och korn - eller senare vete - arbetades in. Stöpan fick stå och jäsa medan man gjorde ett tunnbrödsbak. Kakubrödet bakades ut till samma storlek som tunnbrödet, kavlades med s. k. kakukavel som var refflad. Gräddningen gjordes på samma sätt som då man gjorde tunnbröd,men då kakubrödet togs ut ur ugnen veks det en gång. Efter avslutat bak på kvällen värmdes kakubrödet i ugnen, "bräcktes", varefter det veks en gång till. Det fick ligga och torka i bakustugan innan det bars ut till stolpboden, där det förvarades i en sluten tunna eller en lår. Brödet fick inte ligga öppet utsatt för luft och ljus, smaken försämrades då. Denna beskrivning har lämnats av Jenny Grönlund, Ersmark, Skellefteå.

Rågbullar - Västerbotten

Det är dags för det sista receptet ur utskicket från Västerbottens läns hembygdsförening 1974. Dessa goda bullarna blev något av favoriterna i denna receptsamling. Mesost skall man ha i och här har jag faktiskt inte gjort egen mesost (ja, hör o häpna) utan använt butiksköpt. Resterna tärnade jag i små rutor och la ner i brunsåsen till köttbullarna. Fantastiskt gott!

Rågbullar - 8 st

Blötmissu
200 g mesost
100 g vatten

Degen
750 g rågsikt
250 g levain
400 g mjölk
15 g salt

Se till att du har en aktiv bit levain. Helst skall du ha en deg som du har bakat med dagen innan, annars matar du den 8-12 timmar innan bakningen.

Tärna mesosten och häll på vattnet. Värm på medelvärme och rör om så snart vattnet börjar ånga. Så snart mesosten har smält är blötmissun klar.

Blanda ihop mjöl med blötmissu, mjölk, salt och levain och låt degen autolysa (vila) i en timma. Knåda degen kort. Se filmsnutt med fransk knådmetod här. Olja in degen lätt och låt jäsa i en plastlåda i rumstemperatur ca 3 timmar. Vik ihop degen efter varje hel timma.

Stjälp upp degen på bakbord och dela den i åtta bitar. Runddriv till bullar och lägg på bakplåt. Platta till något. Picka dem med mjölad pinne - ex. grillpinne och låt jäsa i ca 2 timmar. Ugnen värmer du till 225°C, gärna med en lite form i botten med vatten i som sprider ånga. Kör in plåten i ugnen. Bullarna gräddas i ca 25 minuter, tills de blivit gyllenbruna. Låt svalna på galler.

Originalreceptet: Det jästa rågbrödet kallas i Sorsele "rågbulla", i Bjurholm "råg-bulla" eller "knivkaku". Om deras bakning berättar O. P. Pettersson. Degen stöptes på sötmjölk blandad med "blötmissu", löskokad mesost, och rågmjöl. I degen inblandades jäst, varefter den fick jäsa över natten. På morgonen arbetades ytterligare rågmjöl in, degen knådades och man gjorde degrullar, ur vilka sedan kakämnen skars till. Bullarna formades tallriks stora och kupiga. Med en pinne stacks en massa hål på ovan-sidan. Därefter togs kaka efter kaka på bakuspjälken och ställdes tätt intill varandra i den lagom heta ugnen och ugnsöppningen stängdes till och tätades med tyg-trasor. Innan bullarna skjutits in i ugnen hade de bestrukits med vatten. När de gräddats förvarades de i en korg täckt med en duk. När bullarna åts, skars de i skivor, "bullskivor", man bredde smör på och åt dem till kaffe eller mjölk. När man stekte fett kött, doppade man skivorna i flottet i pannan och åt dem så. På julaftonen skulle var och en i gården ha en av bullarna i sin matlott på julbordet.

Sötnemjukkaka - Västerbotten

Idag kommer jag presentera ett fullkomligt misslyckat recept. Redan när jag hittade receptet i utskicket från Västerbottens läns hembygdsförening 1974, så insåg jag att det inte kommer funka. Alldels för stor mängd vätska på mängden mjöl, men jag satsade ändå, just för att jag måste, det kanske blir något av det ändå. Detta var trots allt det enda receptet i utskicket där det fanns riktiga mått. När jag nu närmar mig ett av de sista recepten från Västerbotten, så kan det likaväl gå åt skogen...Skall du pröva det här receptet så kanske det blir bäst att baka det i form, som en limpa, så blir det ätbart.

Sötnemjukkaka - 4 kakor

500 g siktad råg
500 ml hett vatten
250 ml het mjölk
75 g gåsfett (smör)
½ dl sirap
10 g salt
½ tsk stött fänkål
200 g levain

Häll den heta vätskan över den siktade rågen. Låt stå några timmar. Se till att du har en aktiv bit levain. Helst skall du ha en deg som du har bakat med dagen innan, annars matar du den 8-12 timmar innan bakningen.

Tillsätt övriga ingredienser och låt degen autolysa (vila) i en timma. Knåda degen kort om du överhuvudtaget kan, för den är så lös, att det knappt går. Låt jäsa i en plastlåda i rumstemperatur ca 3 timmar. Stjälp upp degen på bakbord. Dela degen i fyra bitar och forma bullar och platta till så att två stycken får plats på en plåt. Nagga med en pinne (typ kinapinne, eller smal målarpensel). Låt jäsa 1½-2 timmar.

Ugnen värmer du till 225°C, gärna med en lite form i botten med vatten i som sprider ånga. Kakorna gräddas i ca 25 minuter, tills de blivit gyllenbruna. Låt svalna på galler.

Ursprungsreceptet kommer här: Sötnemjukkaka, recept efter Ingrid Eriksson, Håkmark, Umeå.
Ingrids mamma var född i Holmsund och därifrån hade hon med sig receptet på detta bröd, som bakades till slåttern. Bröden höll sig länge och blev saftiga, de kunde ligga inlindade i tyg i en träbytta i källaren hela sommaren utan att mögla.

1 kg rågsikt
11/2 1 vatten + mjölk
2 bitar jäst
1 1/2 hg fett
2 dl sirap
1 rågad tsk salt
fänkål

Vätskan upphettas till kokpunkten och hälles över rågsikten. Sedan degen rörts till får den stå över natten på varmt ställe förr intill järnspisen i en hink som var inlindad i en filt. På morgonen rördes jästen ut och blandas ner i degen, som sedan får stå över timmar. Fett, ofta kläckt fett från grisslakten samt kryddorna blandades ner och utbakningen kunde börja. Bröden gjordes i form av runda kakor så stora att det ryms två på en plåt. Gräddas i c:a 200-225 grader.

Halvtjock-kakun - Västerbotten

Av samma deg som till den Sötstöpta limpan görs dessa Halvtjock-kakun. Är detta Västerbottens svar på Hönökakan tro? Receptet kommer från ett utskick från Västerbottens läns hembygdsförening 1974.

Halvtjock-kakun - 4 st

600 g siktad råg
600 g hett vatten
150 g vetemjöl
15 g salt
½ dl sirap
250 g levain

Häll det heta vattnet över den siktade rågen. Låt stå några timmar. Se till att du har en aktiv bit levain. Helst skall du ha en deg som du har bakat med dagen innan, annars matar du den 8-12 timmar innan bakningen.

Tillsätt övriga ingredienser och låt degen autolysa (vila) i en timma. Knåda degen kort. Se filmsnutt med fransk knådmetod här. Olja in degen lätt och låt jäsa i en plastlåda i rumstemperatur ca 3 timmar. Vik ihop degen efter varje hel timma. Stjälp upp degen på bakbord. Dela degen i fyra bitar och forma bullar och platta till så att två stycken får plats på en plåt. Nagga med en pinne (typ kinapinne, eller smal målarpensel). Låt jäsa 1½-2 timmar.

Ugnen värmer du till 225°C, gärna med en lite form i botten med vatten i som sprider ånga. Kakorna gräddas i ca 25 minuter, tills de blivit gyllenbruna. Låt svalna på galler.

Halvtjock-kakun: Beskrivning efter inspelning från Ersmark, Skellefteå. Bakades av samma deg som den sötstöpta limpan, men gavs form och storlek som kakun. Den naggades med "halvtjock-kakustappen"som hade färre pinnar än "kakustappen". När den stod på jäsning före gräddningen måste den i motsats till kakun stå ensam. Halvtjockkakun brukade bakas efter kakun men före limpan. Den användes mest för att ge bort.

Sötstöpt limpa - Västerbotten

Västerbottningarna tycks ha en förkärlek till att stöpa mjölet (skålla det) innan bakningen. Detta ger mycket saftigare bröd och hållbarheten ökar något. Receptet kommer från ett utskick från Västerbottens läns hembygdsförening 1974.

Sötstöpt limpa - 4 st

600 g siktad råg
600 g hett vatten
150 g vetemjöl
15 g salt
½ dl sirap
250 g levain

Häll det heta vattnet över den siktade rågen. Låt stå några timmar. Se till att du har en aktiv bit levain. Helst skall du ha en deg som du har bakat med dagen innan, annars matar du den 8-12 timmar innan bakningen.

Tillsätt övriga ingredienser och låt degen autolysa (vila) i en timma. Knåda degen kort. Se filmsnutt med fransk knådmetod här. Olja in degen lätt och låt jäsa i en plastlåda i rumstemperatur ca 3 timmar. Vik ihop degen efter varje hel timma. Stjälp upp degen på bakbord. Dela degen i fyra bitar och forma bullar, som du ruddriver. Låt jäsa 1½-2 timmar.

Ugnen värmer du till 250°C, gärna med en lite form i botten med vatten i som sprider ånga. Bullarna gräddas i ca 25 minuter, tills de blivit gyllenbruna. Låt svalna på galler.

Beskrivning efter inspelning från Ersmark, Skellefteå. Kvällen före baket stöps degen i ett stöptråg på kokt hett vatten och rågsikt, "stålsikt". Tråget ställs varmt till över natten. Degen har då blivit tunn, och är söt och klibbig. Sedan ytterligare mjöl arbetats in tillsätts jäst, vetemjöl och sirap eller socker, varefter degen får fortsätta att jäsa. Limpan brukar bakas efter kakun, om kvällen på eftervärmen. Limporna formades runda, som stora bullar. Det var viktigt att värmen var svag och lagom så att limporna blev ordentligt genomgräddade och inte innehöll ogräddade partier, "stålrand".

Söttnekaka - Västerbotten

Ytterligare ett bröd receptet, som kommer från ett utskick från Västerbottens läns hembygdsförening 1974. Dessa lite små-söta kakorna liknar mest tekakor. Jag har minskat mängden sirap rejält från ursprungsreceptet och tycker att det blir lagom sött så här.

Söttnekaka - 4 kakor

Skållningen:
250 g rågsikt (eller 175 g vete + 75 g råg)
250 g mjölk

Del II:
10 g jäst
200 g mjölk
5 g salt
50 g sirap
250 g vete

Väg upp rågsikt och låt mjölken koka upp i en kastrull. Häll den heta mjölken över mjölet, rör om, täck med  plastfolie och låt vila ca 8 timmar.

 

Rör ut jästen i mjölken. Tillsätt övriga ingredienser och blanda med gårdagens skållning. Låt jäsa 1 timma, eller lite drygt. Dela i 4 bitar och platta ut på bakbordet till 1 cm tjocka kakor. Nagga med gaffel på båda sidorna. Sätt ugnen på 225°C och grädda i 15 minuter.

Originalreceptet:
Söttnekaka. Recept lämnat av fru Ellen Röckner, Röbäck.
5 kg rågsikt siktas i ett tråg. 5 1 mjölk kokas upp och slås het över mjölet. Mjölk och mjöl rörs snabbt ihop, när de är ordentligt sammanrörda slås ett papper om tråget, som sedan täcks med ett gammalt täcke och sättes varmt till - exempelvis mot ett element, det är viktigt att det inte står på en dragig plats. Efter 6-7 timmar tas täcket bort. Någon timme dessförinnan har 3 paket jäst lösts upp i ljummen mjölk och litet vetemjöl har tillsats. Jästblandningen kan nu röras ner i stöpan, som sedan rörs om ordentligt. Om stöpningen börjat vid 2-3 tiden på dagen, kan alltså jästen tillsättas på kvällen. Hela stöpan får sedan stå och jäsa över natten. Om morgonen tillsätts 1 kg sirap, en timme före utbakningen. Degen bakas nu till kakor med 30 cm diameter, ungefär 1 cm tjocka. Naggas på över- och undersida med stålnagg. En sådan stöpa ger 25-30 kakor. När utbakningen av hela degen är klar, kan gräddningen av de första kakorna börja. De bakas helst i bakugn i samband med tunnbrödsbak. Ugnen får inte vara för varm, särskilt inte i mitten, glöden förs åt sidorna. Ugnen lämnas öppen. Bakas till jul och förvaras frusna i en matbod. Söttnekakorna värms innan de äts.

Rullebrö - Västerbotten

Mera bröd från Västerbotten. Det är dags för Rullebrö, som hänvisar till att brödet rullades istället för naggades, för att få det tunt och fint. Jag använder en vanlig kruskavel, vilket jag antar att man menar i receptet, som kommer från ett utskick från Västerbottens läns hembygdsförening 1974.

Rullebrö - 4 st

1 nypa jäst
400 g mjölk
250 g rågmjöl
250 g kornmjöl
10 g salt

Rör ut nypan jäst i ljummen mjölk och tillsätt mjöl och salt. Knåda ihop och låt jäsa under natten - ca 8 timmar. Dela degen i 4 bitar. Lägg dem på väl mjölat bakbord, runddriv och rulla sedan ut med kruskavel, någon mm tjock kaka.

Grädda i ugnen på 250°C i 7-10 minuter. Trava kakorna på varandra och linda in med en duk om du vill ha mjuka bröd eller låt svalna på galler om du vill ha hårda.

Originalreceptet: "Rullebrö" motsvarar närmast ljusugnsbrödet. Det bakades av korn- och rågmjöl, som stöptes i mjölk. Till degen sattes jäst. När den jäst 10-12 timmar bakades den ut som tunnbröd utom i det avseendet att brödet inte naggades utan "rullades" med en "rull". Det gräddade brödet var ca 5 mm.

Färdbröd - Västerbotten

Här kommer ett riktigt gott bröd från Västerbotten. Detta brödet hade säljägarna med sig ut på sin färd. Ett av bröden var Färdpundet - det tjocka brödet, och ovanpå la man tunnbrödet - Färdkakorna, gjorda på samma deg. Kryddningen är perfekt och ungarna smaskade gladeligen i sig detta med hemmagjord färskost på. Receptet kommer från ett utskick från Västerbottens läns hembygdsförening 1974.

Färdbröd - 2 tjocka kakor, eller 12 tunnbröd

Skållning
250 g vetemjöl
250 g rågmjöl
5 dl vatten

Degen
3 g jäst
200 g vatten
160 g vetemjöl
10 g salt

Kryddning
400 g vetemjöl
75 g sirap
3 g pomerans
3 g brödkryddor (fänkål & anis)

Börja med att hetta upp vattnet och skålla vetemjöl och rågmjöl. Rör med en slev och forma en stor ojämn klump. Täck med plastfolie och låt stå 5 timmar.

Rör ut jästen med vattnet, tillsätt vetemjöl och salt och häll detta över den skållade degklumpen. Knåda ihop till en ganska kladdig deg. Låt nu jäsa ca 8 timmar.

Tillsätt kryddorna och resten av vetemjölet. Knåda ihop och låt jäsa 1 timma.

Dela degen på hälften. Forma en tjock kaka om ca 20 cm i diameter. Nagga denna (jag glömde detta så min kaka blev helt uppblåst som ett pitabröd.

Andra halvan av degen delas i 6 delar, forma tunnbröd om 20 cm i diameter. Kör över dem med kruskavel.

Färdpundet gräddas på 250°C i 20-25 minuter.

Tunnbröden gräddas på 250°C i 10 minuter.

Färdkaka eller färdpund. Beskrivning efter Emmy Hammarström, Obbola. Brödet har fått sitt namn av att det ingick som viktig beståndsdel i säljägarens matsäck under "färden", vårvinterns långfärdsjakt på Kvarkens isar. 

Det mjuka färdbrödet bakades av rågsikt. På mjölet hälldes kokhett vatten och arbetades till en tjock deg. Denna lindades in med fäll, filtar, täcke, kudde eller liknande, så att degen höll värmen. Så skulle den stå i 5 timmar. Då man sedan tog fram degen hade den blivit lös som gröt eller lösare. Tråget med degen sattes i förstugan för att svalna och sedan kunde mer rågsikt och jästen blandas ner till en kraftig deg. Denna fick sedan stå och jäsa hela natten. Också nu lindades den om, men inte med så många lager som tidigare, kall fick den dock inte bli. På morgonen blandades brödkryddor, sirap och pomeransskal ner samt ytterligare mjöl. Den fick sedan jäsa en stund igen innan den bakades ut. Den förste kakan bakades på 8 1/2 kg (= i pund) deg till en enda stor bulle. Det är denna kaka som givit brödet och pundbågen dess namn. Den utbakade kakan fick jäsa en stund igen innan den gräddades. Därefter bakades ytterligare 3 kakor med samma diameter, men tunnare. Under gräddningen täcktes ugnsöppningen med en "täppa" av trä för att man skulle få upp värmen ordentligt.

Då säljägarna skulle packa sitt pund brukade de samlas för att "rem punden". På ena pund-bågen som bestod av ett träband med vidjor flätade inuti lades ett lakan närmast bröden. I botten lades det stora pundbrödet, över detta de tre mindre kakorna och ovanpå dem två lager med ojäst tunnbröd som var vikt i 8 delar så att man sammanlagt hade med sig 16 tunnbröd. Sedan lakanet vikts omkring brödet lades den andra pundbågen över och surrades fast. Utanpå svepte man mjuka beredda kalv- och sälskinn och ytterst (ibland) en bit presenning. När säljägarna slog läger grävde de ner pundet med bröd i snön och hämtade sedan fram ransoner av bröd som man fyllde de laggade färdbyttorna med. Detta kallades "byttfyll". De mindre bröden användes som färdkost i matsäcken under dagsturerna. Tunnbrödet användes att doppa i kött-spadet man fick då man kokade sällever och sälkött. I färdbyttan hade säljägaren med sig salt fläsk och smör.