Innan sommaren fick jag för mig att göra egengjord deodorant. De deodoranter som säljs på marknaden innehåller oftast aluminium, vilket är cancerframkallande. Allt för att hålla svetten borta, men till vilket pris?
De flesta recept för hemmagjord deo innahåller kokosfett och då jag hade sheasmör i överskott hemma, bytte jag ut kokosfettet till detta. Sheasmör skall vara mycket bra för huden, särskilt om man är en riktig torris. Jag har spenderat sommaren med att utvärdera deodoranten med följande kriterier i åtanke:
Luktar jag illa?
Håller deodoranten svettningen borta?
Blir mina vita skjortor gula i armhålan?
Blir mina svarta skjortor mjöliga i armhålan?
Svaret på första frågan är att svettdoften hålls borta åtminstone under arbetstiden, vilket är good enough för mig. Men att hålla svettningen borta är den sämre på, särskilt på ett varmt kontor. De vita skjortorna gulnar något i armhålorna, men de svarta ser jag inga besvär med. Jag känner att jag trots dessa små problem kommer fortsätta använda den hemmagjorda deon, inte minst av hälsoskäl. Det enda jag nu stör mig på är att jag måste använda fingrarna för att applicera krämen under armen. Originalreceptet har jag hittat här.
Deodorant med sheasmör
50 g sheasmör/kokosfett
25 ml mandelolja
15 g bikarbonat
15 g potatismjöl
10 droppar valfri eterisk olja
Smält ihop sheasmöret med mandeloljan i ett vattenbad. Låt inte blandningen bli för varm. Man smälter detta på sjudande vatten. Vispa ner bikarbonat och potatismjöl och droppa i eterisk olja (jag använder lavendel). Ställ skålen i ett kallt vattenbad och vispa med visp tills krämen har ljusnat ordentligt. Vispar du inte konstant kan krämen bli grynig. Så fort krämen har uppnått rumstemperatur, kan du sluta vispa. Häll upp den i en burk, eller gammal deostick. Krämen kommer hårdna ytterligare.