söndag 18 oktober 2015

Sinjski rižot od prepelica - Vaktelrisotto från Sinj

Staden Sinj ligger i Dalmatiens inland upp mot Bosnien. Det lagas traditionellt mycket vilt i detta skogsrika område och så även vaktlar. Det här fina receptet baseras på en traditionell dalmatisk risotto, med tillägg av mört vaktelkött.
Sinjski rižot od prepelica (4 port)
(Vaktelrisotto från Sinj)

2 vaktlar
1 gul lök
1 msk tomatpuré
3½ dl risottoris
8 dl kycklingbuljong
1-2 msk hackad persilja
salt
peppar
1 näve parmesanost

Skär vaktlarna i mindre bitar. Finhacka den gula löken och stek den mjuk och glansig i en gryta. Salta löken mot slutet och karamellisera. Tillsätt vaktelköttet och bryn lite lätt.
Tillsätt även tomatpuré och rör igenom. Vänd ner riset och häll på lite kycklingbuljong. Buljongen skall tillsättas lite i taget, vart eftersom riset suger upp vätskan. Detta ger en mycket krämig risotto. Riset behöver tillagas i ca 20 minuter och på denna tid blir även vaktelbitarna klara. Smaka av med salt och peppar och strö över persilja.

Servera med parmesanost i, eller på risotton.

onsdag 14 oktober 2015

Dags att plocka hasselnötter

Jag tror att det har blivit dags att plocka hasselnötter. De börjar bli lite småmogna. Men tänk på att plockning av hasselnötter inte ingår i Allemansrätten. Läs mer om detta på Nautvårdsverkets hemsida. Har du egna buskar kan du så klart plocka hej vilt, annars får du endast plocka det som har falltit ner från trädet/busken. Enligt bondepkraktikan skall man plocka hasselnötter vid månadsskiftet september och oktober. Detta stämmer dock inte alltid. Hasselnötterna är inte alltid mogna just då.
Helst skall man plocka dem när de ramlar av grenen, men då finns risken att de istället ruttnar på marken. Sedan har du ekorrar och andra djur att tävla mot. Pga detta har jag plockat ner de få hasselnötter jag hade att tillgå. Vissa ser lite väl omogna ut, men man kan att äta dem ändå. Skall du förvara dem så lägg dem på tork på lite hushållspapper tills de får sin bruna färg. Detta tar ca 4-5 dagar. Jag smakade några färska när jag precis plockat dem och de smakar mycket gott.

fredag 9 oktober 2015

Trattkantareller - hur förvarar man dem?

Trattkantareller är ofta ett säkert kort om man inte hittar någon annan svamp i skogen. I slutet på semptember och ända fram till slutet på november brukar man kunna hitta drivor av dem. För de växer sällan ensamma utan i kolonier. Förra helgen gav jag mig ut i skogen med min 10-åring. Först hittade vi några riktigt torra exemplar och då var jag på väg att vända hem. Det har inte regnat på 10 dagar och de såg verkligen ut att ha stannat i tillväxten.
Vi fortsatte dock längre in i skogen till andra säkra ställen där jag visste att det var ganska mossrikt. Här hade vi större svamplycka. Vart vi än satte ner foten så trampade vi på trattisar. Vi satt i ungeför en timma på ett och samma ställe och bara plockade ner i korgen. Dessa sista exemplar var inte lika torra, men turligt nog inte så blöta heller. Detta gör att det bara var att snagga till foten lite så var de helt rena.
När jag väl kom hem var det bara att lägga upp dem på bakplåtarna och låta torka. Har man riktigt blöt svamp tycker jag att man skall använda en torkapparat och torka svampen ordentligt.
När trattkantarellerna är snustorra kan man förvara dem i en glasburk och de håller länge. Den här burken är sedan två år tillbaka skulle jag tro. När man väl skall tillaga dem tar man en näve och lägger ner i ljummet vatten så blir de mjuka och fina på ca 20 minuter. Glöm inte att använda vattnet som svampspad.

Och trattkantareller kan man aldrig plocka för många av. Tänk vilka fina ätbara julklappar man kan ge bort!

söndag 4 oktober 2015

Grillade vaktlar

Grillsäsongen närmar sig sitt slut och i helgen grillade jag faktiskt vaktlar. Man får vara lite försiktigt med de små liven. Skinnet är ganska tunt, så de har lätt för att bränna. Nog ser ni att mina har blivit lite väl uppskattade av elden :). Vaktel smakar inte så likt kyckling, de är mycket mörare i köttet. Jag bestämde mig för en mellanöstern stil. De serveras därför här med Maklobe och grillade grönsaker. Maklobe har jag tillagat ur boken Från Donsökaka till Maklobe i Bergsjön. Jag skulle ha haft med lite yoghurt till, men missade att inhandla detta.

Grillade vaktlar - 4 port

4 vaktlar
örtsalt
1 msk olja

valfria tillbehör

Börja med att dela vaktlarna på hälften med en vass kniv, droppa lite olja på och krydda med örtsalt. Grilla lätt i ca 5-10 minuter indirekt från glöden.
Servera med precis det du gillar till. Gärna stekt potatis, potatissallad, spaghetti med tomatsås etc.

torsdag 1 oktober 2015

Bokrecension - Självhushållning i praktiken av Maria Österåker

I och med att detta är en självhushållningsblogg, så tycker jag att det vore en miss från mig att inte tipsa er om boken: Självhushållning i praktiken av Maria Österåker. Jag är sedan länge en följare av Maria Österåkers blogg Lev mer på mindre och kände till att boken var på gång i dagarna. När jag väl fått tag på boken sträckläste jag den under tre kvällar. Den var så pass fascinerande att jag till och med hoppade över tisdagens karateträning. I och med att jag arbetar på ett tryckeri, så är första intrycket av boken väldigt positivt. Fin bindning, bra pappersval, som framhäver bilderna på ett lagom framfusigt sätt.
Boken är indelad i sektioner, där man lätt kan bläddra till sådant som intresserar en mer än annat. Det finns kapitel om bygg, odling, mustning, biodling, uppfödning av djur, ostillverkning, konservering av mat, förvaring av mat, tvåltillverkning och mycket mer. Allt du kan tänka dig inom självhushållning finns samlat i denna bok. Det jag fastnade för var hur man kan bygga sig en egen rök och röka kött. En fin presentation om hur slakt går till fick mig att minnas hur det var hemma hos mormor och morfar. Ett kapitel ägnas åt kosmetika och hur enkelt det egentligen är att tillverka egna hygienprodukter, som inte innehåller en massa skräp.
Maria skriver som vanligt mycket inlevelsefullt och bjuder verkligen in läsaren i sitt liv. Det kommer inga pekpinnar utan snarare berättelser om så här gick det för oss. Det här med självhushållning behöver inte vara så pretentiöst, man behöver inte göra allt, utan fokusera på det man hinner med utan att ge sig själv en massa skuldkänslor. Om man misslyckas, eller kommer på att det här var nog inte så kul, eller det här passar nog inte vår familj så är det faktiskt bara att gå vidare till nästa uppdrag. Boken känns väldigt modern - för det är just det här temat som många barnfamiljer och även den yngre generationen funderar på. Jag tycker om att boken behandlar en så bred variation av det som kan kallas för självhushållning. Detta gör att man kan använda boken som ett uppslagsverk och gå tillbaka till varje gång man vill testa något nytt.

Självhushållning i praktiken kommer vara en stor inspiration för många en bra bit framöver. Missa den inte. Finns att köpa tex här.

söndag 27 september 2015

Pinđur - Pindjur

Tidigare har ni kunnat ta del av detta recept på Pinđur. I det här nya receptet är vitlök huvudkryddan i denna härliga makedonska röra. I ursprungsreceptet, som jag har hittat här, skall man slå alla ingredienserna tills de bildar en röra. Då min mortel är av mindre sort valde jag att mala istället. Jag väljer också att koka röran för att få längre hållbarhet. Pinđur är riktigt läckert och riktigt gott och som originalförfattaren skriver: Sist men inte minst är Pinđur allt det som varje paprika och varje tomat vill bli.

Pinđur - ca 800 g

1 kg röd spetspaprika
700 g tomater
10 vitlöksklyftor
1 dl solrosolja
1 msk salt



Grilla paprikor och tomater tills skalen är svedda och brända. Det går även bra att ugnsbaka. Lägg de grillade grönsakerna i en stor kastrull med locket på så att de svettas. Nu går skalet lätt att dra av. Ta ut kärnhuset ur paprikorna och pressa ur kärnorna ur tomaterna. Ta fram köttkvarnen och mal grönsakerna. Mortla vitlöksklyftorna tills det blir krämigt.
Vänd ner allt i en kastrull och koka ihop med olja. Koka 45-60 minuter. Smaksätt med salt. Häll upp het Pinđur i varma glasburkar, som du har steriliserat i ugnen på 100°C i 30 min. Locket på med en gång. Förvara i kylskåpet.

torsdag 24 september 2015

Ljutenica - Lutenica

Ljutenica är en makedonsk läckerhet, som man oftast serverar till grillat. Ledordet är hett! En ljutenica skall vara riktigt het. Tidigare har ni kunnat ta del av detta recept. Receptet har jag hittat här och modifierat något litet.

Ljutenica - drygt 1 kg

1 kg röd spetspaprika
150 g tomater
250 g auberginer
150 g morötter
2-3 heta chili (habanero, chili padron mfl.)
1 dl olivolja
1 msk äppelcidervinäger
50 g socker
2 msk salt

Grilla paprikor, tomater och auberginer tills skalen är svedda och brända. Det går även bra att ugnsbaka. Lägg de grillade grönsakerna i en stor kastrull med locket på så att de svettas. Nu går skalet lätt att dra av. Ta ut kärnhuset ur paprikorna, pressa ur kärnorna ur tomaterna och skrapa ur köttet ur auberginerna. Koka morötterna. Ta fram köttkvarnen och mal paprika, tomater, auberginer och morötter.
Före
Efter
Vänd ner allt i en kastrull och koka ihop med hackad chili och olivolja. Koka 45-60 minuter. Smaksätt med äppelcidervinäger, socker och salt. Häll upp het Ljutenica i varma glasburkar, som du har steriliserat i ugnen på 100°C i 30 min. Locket på med en gång. Förvara i kylskåpet.
Ljutenica, Pinđur och Ajvar - helgens kok.