Har man väl drabbats av ostbacillen och bara får hur mycket lust som helst att ysta ost, tycker jag att man skall dra i bromsen lite vad det gäller inköpen av utrustning. Använd det du har hemma och gör det bästa av det. När du väl provat ett par gånger och kanske kommer fram till att du vill syssla med detta regelbundet, kan det vara en mycket god idé att inhandla rätt hållbar urustning.
5 liters dunkar att hämta mjölk hos bonden med är toppen att ha. Viktigt att alltid skölja noga efter användning. Sådana här dunkar hittar du
här. Kostar knappt någonting.
En 10 liters kastrull måste man ha - eller åtminstone två stycken 5 liters till att börja med, så kan man köpa stora kastrullen senare. Jag köpte min stora kastrull
här. Används inte bara att värma mjölk i, utan även till att göra stora satser fylld paprika, sarma och bruna bönor så klart :)
Ostlöpe måste man ha, om man inte vill göra vinägerost. Apoteket säljer sådant.
Avrinningsdukar - klipp till kvadratiska dukar från gamla lakan.
Frukt- och grönsaks plastlådor, direkt från närmaste matbutiken funkar fin-fint. Se till att det finns färdiga hål i botten. Den enda nackdelen är att de sällan går att återanvända många gånger.
Durkslag med rund botten och knappt sluttande sidor från IKEA - kika
här. Finns i både 3 och 5 liters storlek. Vanliga pasta durkslag är inte att rekommendera för avrinning. I och med att botten och toppen har olika stora cirklar, spricker osten vid vändningen.
Gammaldags ostform som man kan köpa på auktion - tex
här.
Kvadratiskt durkslag från IKEA - kika
här.
Diverse olika bestickställ i rostfritt stål eller plast funkar bra. Dessa i metall från IKEA - kika
här.
Se bara till att bestickställen inte är sluttande utan har raka sidor. Vid vändning av osten kan den spricka om toppen och botten är olika stora. Kolla också så att det inte finns någon räfflad botten, eller avskiljare. Dessa kommer göra stora fördjupningar i osten - som är en perfekt grogrund för oönskad mögeltillväxt.
Konservburkar är en ok lösning, men oftast en engångsprodukt.
Kolla noga att burken inte börjat rosta innan du använder den igen.
Skall man ysta lite oftare än då och då, kan det vara värt att investera i ett gäng bastanta ostformar. Dessa har jag köpt hos
Kemikalia. Ostformarna är ingen billig historia, men i gengäld håller de väldigt länge.
När man väl har format osten vill man kunna ställa den på en avrinnings yta, eller luftig plats.
En bakplåt med många små hål, använder jag flitigt både till att baka bröd på och låta ostarna rinna av på.
Durkslag i plast funkar fin-fint om man skall låta en liten vitmögelsost mogna i
godan ro. Stoppa osten och durkslaget i en plastpåse, så behålls
fukten, samtidigt som osten står luftigt.
Avrinngsbrickan är en annan favorit som jag har köpt hos
Dansk Hjemmeproduktion. Här säljs även andra ystningsattiraljer och allt annat gör-det-självaren kan behöva.
Ett avrinningsnät inköpt hos
Kemikalia, säljs metervis. Mycket bra att ha.
Jag måste också varna för plaströren. ANVÄND INTE BYGGRÖR VID OSTTILLVERKNING!!! Googlar man på ystningsutrustning kommer man till en del kommentarer som rekommenderar olika plaströr (gula, grå, vita och röda), som används inom byggindustrin till avlopp, dränering och vattenledning. Jag spenderade 1 timma med en säljare på Hornbach och gick igenom varningstexterna för samtliga av dessa rör. Inget av rören rekommenderas för livsmedelshantering. Samtliga rör var behandlade med olika sorters kemikalier/gifter för att, antar jag, förhindra mögeltillväxt i och med att denna typen av rör tillbringar stor tid i fuktiga miljöer. Undvik alltså dessa helt o hållet.
Det var allt jag hade att tipsa om. Känns onödigt att tillägga att om du skall göra mögelostar, så köper du bara en liten mögelostbit i butiken att smitta vidare med - enklaste sättet, men nu fick jag ju även det sagt. Har du andra tips du vill dela med dig av får du gärna lägga in en kommentar.
5 liters dunkar att hämta mjölk hos bonden med är toppen att ha. Viktigt att alltid skölja noga efter användning. Sådana här dunkar hittar du här. Kostar knappt någonting.
